En ljusnande framtid

Det har varit en omvälvande vår för Swedac. I början på året kom beskedet att myndighetens kontor i Stockholm ska läggas ner och att alla tjänster ska flyttas till huvudkontoret i Borås. Ambitionen är att flytten ska vara genomförd redan om ett år.

När Swedacs förre generaldirektör i mars gick till en motsvarande tjänst på PRV tillträdde jag som tillförordnad generaldirektör för Swedac. Myndigheten är dock knappast någon ny bekantskap för mig. Jag har arbetat på Swedac (och dess föregångare) sedan 80-talet. De senaste åren i rollen som ställföreträdande generaldirektör.

Under min första tid som t f GD har fokus i mångt och mycket legat på omlokaliseringen av stockholmskontoret. Swedac har genomfört en konsekvensanalys av flytten, som visar att myndigheten inte bara tappar kompetens när duktiga medarbetare slutar utan även kommer att få kraftigt ökade kostnader i samband med omlokaliseringen. Det senare bekräftas även av en färsk rapport som Statstjänstemannaförbundet har låtit göra.

Trots att arbetet med omlokaliseringen initialt har varit tufft ser jag nu med tillförsikt på framtiden. Jag är mycket glad åt att så många som nio av de 40 personer vars tjänster flyttas till huvudkontoret i samband med att stockholmskontoret avvecklas har valt att stanna kvar på myndigheten. Av de nio som flyttar med flyttar sex stycken fullt ut till Västsverige. Det är fler än jag hade räknat med och fler än för tidigare utlokaliseringar av statliga myndigheter, då i genomsnitt en av 20 medarbetare har flyttat med sin myndighet.

Att flera av våra anställda flyttar med sina familjer till en annan del av landet för att kunna fortsätta att arbeta på Swedac är någonting som alla medarbetare har anledning att vara stolta över.

Samtidigt pågår nyrekryteringen till kontoret i Borås för fullt. Inom kort kommer vi att ha rekryterat flera av de kompetenser vi behöver till Borås. Min förhoppning är att våra kunder och samarbetspartners ska märka av så lite som möjligt av omlokaliseringen. Tack vare duktiga medarbetare och konsulter har vi hittills klarat av alla planerade tillsynsärenden.

 

Merih Malmqvist Nilsson, t f generaldirektör

Stärk konsumenternas roll i e-handeln

Veckan innan julafton överlämnade EU-kommissionen ett förslag till nytt varupaket bestående av ett förslag till ny förordning om marknadskontroll och ett förslag till ny förordning om ömsesidigt erkännande. Detta paket har vi väntat på länge. Det syftar till att tackla utmaningarna rörande e-handel från tredje land, tydliggöra och skärpa kraven på marknadskontrollmyndigheterna samt öka samarbetet mellan tull- och marknadskontrollmyndigheter och med näringslivet.

De myndigheter som arbetar med den svenska marknadskontrollen har sett en snabb utveckling av nya typer av marknadsplatser och nya sätt att förmedla produkter till konsumenterna. Detta innebär helt nya möjligheter, men också nya utmaningar.

Genom marknadskontroll kan myndigheterna kontrollera att de produkter som säljs i Sverige uppfyller gällande lagstiftning och att de är märkta och kontrollerade på rätt sätt. Om en produkt inte uppfyller de krav som ställs kan vi, genom marknadskontrollen, vidta åtgärder mot den ekonomiska aktören, det vill säga den person eller det företag som säljer produkten.

Idag förutsätter dock den svenska marknadskontrollen att produkten finns på den svenska marknaden och att det går att nå den ekonomiska aktören. När produkter säljs på nätet saknas ibland en ekonomisk aktör som tar ansvar för att produkten kan användas på ett säkert sätt i Sverige. Detta ställer stora krav på den enskilda konsumenten.

Här måste vi marknadskontrollmyndigheter komplettera EU:s varupaket med informationsinsatser. Vi måste stärka konsumenterna så att de kan ta ett större ansvar och till exempel kontrollera att det finns kontaktuppgifter till säljaren innan de handlar på nätet och undvika att handla från oseriösa säljare. Med starka, medvetna konsumenter kan vi utnyttja e-handelns möjligheter på bästa sätt och samtidigt få säkra och trygga produkter i svenska hushåll.

Peter Strömbäck

Stora risker för svensk varuhandel när Storbritannien lämnar EU

I början av hösten fick Swedac i uppdrag av regeringen att se över vilka konsekvenser Storbritanniens utträde ur EU, brexit, kan få för tillämpningen av tekniska regler för varor. I början av december lämnade vi över vår analys till EU- och handelsminister Ann Linde.

I analysen konstaterar Swedac att brexit innebär stora förändringar för handeln. Medan EU:s gemensamma produktlagstiftning fortsätter att gälla i EU-länderna blir Storbritannien ett så kallat tredje land, där nationell lagstiftning gäller. Ekonomiska aktörer som handlar med Storbritannien får nya roller. Den som tidigare varit distributör på den inre marknaden blir nu istället importör eller tillverkare, med helt nya krav att leva upp till.

Den som anlitat brittiska bedömningsorgan kommer troligen att behöva byta till organ från något av EU-länderna för att även fortsättningsvis kunna släppa ut sina produkter på den inre marknaden.

Att en medlemsstat lämnar unionen är en unik situation som kräver en unik lösning. De avtal som EU idag har med tredje land bygger i många fall på ett närmande till EU:s lagstiftning. Brexit innebär på flera sätt motsatsen.

Ett önskemål från industrin är att försöka behålla regelverken så lika som möjligt i framtiden för att undvika problem med olika produktvarianter för olika marknader. Det finns annars risk för att tillverkare i framtiden måste ta fram två olika varianter av sina produkter, en för EU-marknaden och en för den brittiska marknaden.

För både brittisk och europeisk industri är det nuvarande systemet med fri rörlighet på den inre marknaden det mest effektiva. Alla avsteg därifrån innebär försämringar. Enligt den så kallade Repeal Bill kommer Storbritannien att göra stora delar av EU-lagstiftningen till nationell rätt vilket rent tekniskt skulle kunna underlätta en fortsatt fri rörlighet av varor. Det finns dock en hel del frågor att lösa innan ett framtida handelsavtal kan bli möjligt.

Swedac har tittat på betydelsen av att Storbritannien även efter ett utträde ur EU fortsätter att vara medlem i internationella organisationer för ackreditering och standardisering. Vår bedömning är att ett fortsatt medlemskap i dessa organisationer inte i sig innebär att Storbritannien behåller de tekniska produktkraven. Det som har betydelse är vilken lagstiftning som kommer att gälla i Storbritannien efter utträdet.

Peter Strömbäck