Nystart för Swedac

Tidigare i sommar meddelade regeringen att Swedacs nästa generaldirektör blir Ulf Hammarström, som tillträder den 10 september. Detta är glädjande nyheter för Swedac då vi knyter till oss en mycket erfaren och kvalificerad ledare. Ulf har tidigare varit generaldirektör för Försvarsexportsmyndigheten och arbetat närmare nio år i Bryssel, dels som direktör för industri- och marknadsdirektoratet vid European Defence Agency, dels som diplomatisk minister vid den svenska EU-representationen. Detta besked gör det möjligt för oss på Swedac att påbörja ett mer långsiktigt arbete för att forma vår organisation för framtiden.

För egen del har jag under sommaren medverkat i både nationella och internationella fora för att diskutera hur vi kan främja kvalitetsutveckling på olika nivåer. Den 20 juni höll UNIDO – FN:s organ för industriell utveckling – en konferens i Genève på temat ”Good Governance in Developing Modern Quality Infrastructure Systems”. Jag medverkade i mina roller som ordförande för ILAC samt det nya globala nätverket INetQI (International network of quality infrastructure). Mitt korta anförande handlade om hur vi genom internationella samarbeten och avtal om ömsesidiga erkännanden av certifieringar, provningar och kontroller kan främja frihandel. Handelshinder är ett gemensamt problem för alla länder. Genom att etablera det nya nätverket INetQI samlar vi nu alla globala organisationer som arbetar med att främja handel i ett gemensamt arbete kring dessa frågor. Det tror jag blir en nödvändig kraftsamling för att effektivt kunna hantera tekniska handelshinder.

Även i Sverige har det diskuterats hur nya samarbeten kan främja kvalitet och utveckling. Vi på Swedac har tidigare tagit initiativ till Kvalitetslandet – en branschöverskridande plattform för kvalitetsfrågor – och under Almedalsveckan passade jag och min kollega Magnus Pedersen på att träffa flera av aktörerna som tidigare deltagit på våra inledande möten om Kvalitetslandet. Den fråga som framförallt diskuterades var huruvida det behövs en nationell kvalitetsstrategi. Sverige har länge varit en föregångsnation när det kommer till kvalitetsfrågor, men i en allt tilltagande global konkurrens krävs fortsatt hårt och målmedvetet arbete för att Sverige ska bevara sitt höga internationella anseende när det gäller kvalitet. Den samlade bilden från dessa samtal är att det finns ett behov av att mer effektivt kunna mäta och jämföra kvalitet inom både privat och offentlig sektor. Samtidigt är vi medvetna om att frågan är komplex då det finns många aspekter att ta i beräkning när man jämför utfall för verksamheter med ofta skilda förutsättningar. Frågan om en nationell kvalitetsstrategi lever vidare, och oavsett var vi landar i just den diskussionen är det glädjande att se det stora engagemang som finns kring frågor rörande svensk kvalitetsutveckling.

En ljusnande framtid

Det har varit en omvälvande vår för Swedac. I början på året kom beskedet att myndighetens kontor i Stockholm ska läggas ner och att alla tjänster ska flyttas till huvudkontoret i Borås. Ambitionen är att flytten ska vara genomförd redan om ett år.

När Swedacs förre generaldirektör i mars gick till en motsvarande tjänst på PRV tillträdde jag som tillförordnad generaldirektör för Swedac. Myndigheten är dock knappast någon ny bekantskap för mig. Jag har arbetat på Swedac (och dess föregångare) sedan 80-talet. De senaste åren i rollen som ställföreträdande generaldirektör.

Under min första tid som t f GD har fokus i mångt och mycket legat på omlokaliseringen av stockholmskontoret. Swedac har genomfört en konsekvensanalys av flytten, som visar att myndigheten inte bara tappar kompetens när duktiga medarbetare slutar utan även kommer att få kraftigt ökade kostnader i samband med omlokaliseringen. Det senare bekräftas även av en färsk rapport som Statstjänstemannaförbundet har låtit göra.

Trots att arbetet med omlokaliseringen initialt har varit tufft ser jag nu med tillförsikt på framtiden. Jag är mycket glad åt att så många som nio av de 40 personer vars tjänster flyttas till huvudkontoret i samband med att stockholmskontoret avvecklas har valt att stanna kvar på myndigheten. Av de nio som flyttar med flyttar sex stycken fullt ut till Västsverige. Det är fler än jag hade räknat med och fler än för tidigare utlokaliseringar av statliga myndigheter, då i genomsnitt en av 20 medarbetare har flyttat med sin myndighet.

Att flera av våra anställda flyttar med sina familjer till en annan del av landet för att kunna fortsätta att arbeta på Swedac är någonting som alla medarbetare har anledning att vara stolta över.

Samtidigt pågår nyrekryteringen till kontoret i Borås för fullt. Inom kort kommer vi att ha rekryterat flera av de kompetenser vi behöver till Borås. Min förhoppning är att våra kunder och samarbetspartners ska märka av så lite som möjligt av omlokaliseringen. Tack vare duktiga medarbetare och konsulter har vi hittills klarat av alla planerade tillsynsärenden.

 

Merih Malmqvist Nilsson, t f generaldirektör

Stärk konsumenternas roll i e-handeln

Veckan innan julafton överlämnade EU-kommissionen ett förslag till nytt varupaket bestående av ett förslag till ny förordning om marknadskontroll och ett förslag till ny förordning om ömsesidigt erkännande. Detta paket har vi väntat på länge. Det syftar till att tackla utmaningarna rörande e-handel från tredje land, tydliggöra och skärpa kraven på marknadskontrollmyndigheterna samt öka samarbetet mellan tull- och marknadskontrollmyndigheter och med näringslivet.

De myndigheter som arbetar med den svenska marknadskontrollen har sett en snabb utveckling av nya typer av marknadsplatser och nya sätt att förmedla produkter till konsumenterna. Detta innebär helt nya möjligheter, men också nya utmaningar.

Genom marknadskontroll kan myndigheterna kontrollera att de produkter som säljs i Sverige uppfyller gällande lagstiftning och att de är märkta och kontrollerade på rätt sätt. Om en produkt inte uppfyller de krav som ställs kan vi, genom marknadskontrollen, vidta åtgärder mot den ekonomiska aktören, det vill säga den person eller det företag som säljer produkten.

Idag förutsätter dock den svenska marknadskontrollen att produkten finns på den svenska marknaden och att det går att nå den ekonomiska aktören. När produkter säljs på nätet saknas ibland en ekonomisk aktör som tar ansvar för att produkten kan användas på ett säkert sätt i Sverige. Detta ställer stora krav på den enskilda konsumenten.

Här måste vi marknadskontrollmyndigheter komplettera EU:s varupaket med informationsinsatser. Vi måste stärka konsumenterna så att de kan ta ett större ansvar och till exempel kontrollera att det finns kontaktuppgifter till säljaren innan de handlar på nätet och undvika att handla från oseriösa säljare. Med starka, medvetna konsumenter kan vi utnyttja e-handelns möjligheter på bästa sätt och samtidigt få säkra och trygga produkter i svenska hushåll.

Peter Strömbäck