Stora risker för svensk varuhandel när Storbritannien lämnar EU

I början av hösten fick Swedac i uppdrag av regeringen att se över vilka konsekvenser Storbritanniens utträde ur EU, brexit, kan få för tillämpningen av tekniska regler för varor. I början av december lämnade vi över vår analys till EU- och handelsminister Ann Linde.

I analysen konstaterar Swedac att brexit innebär stora förändringar för handeln. Medan EU:s gemensamma produktlagstiftning fortsätter att gälla i EU-länderna blir Storbritannien ett så kallat tredje land, där nationell lagstiftning gäller. Ekonomiska aktörer som handlar med Storbritannien får nya roller. Den som tidigare varit distributör på den inre marknaden blir nu istället importör eller tillverkare, med helt nya krav att leva upp till.

Den som anlitat brittiska bedömningsorgan kommer troligen att behöva byta till organ från något av EU-länderna för att även fortsättningsvis kunna släppa ut sina produkter på den inre marknaden.

Att en medlemsstat lämnar unionen är en unik situation som kräver en unik lösning. De avtal som EU idag har med tredje land bygger i många fall på ett närmande till EU:s lagstiftning. Brexit innebär på flera sätt motsatsen.

Ett önskemål från industrin är att försöka behålla regelverken så lika som möjligt i framtiden för att undvika problem med olika produktvarianter för olika marknader. Det finns annars risk för att tillverkare i framtiden måste ta fram två olika varianter av sina produkter, en för EU-marknaden och en för den brittiska marknaden.

För både brittisk och europeisk industri är det nuvarande systemet med fri rörlighet på den inre marknaden det mest effektiva. Alla avsteg därifrån innebär försämringar. Enligt den så kallade Repeal Bill kommer Storbritannien att göra stora delar av EU-lagstiftningen till nationell rätt vilket rent tekniskt skulle kunna underlätta en fortsatt fri rörlighet av varor. Det finns dock en hel del frågor att lösa innan ett framtida handelsavtal kan bli möjligt.

Swedac har tittat på betydelsen av att Storbritannien även efter ett utträde ur EU fortsätter att vara medlem i internationella organisationer för ackreditering och standardisering. Vår bedömning är att ett fortsatt medlemskap i dessa organisationer inte i sig innebär att Storbritannien behåller de tekniska produktkraven. Det som har betydelse är vilken lagstiftning som kommer att gälla i Storbritannien efter utträdet.

Välkomna till Kvalitetslandet!

1 januari 2017 fanns det 343 myndigheter i Sverige. De flesta av dessa har mycket specifika ansvarsområden, som till exempel livsmedel, läkemedel eller kemikalier. Swedac är däremot en myndighet som har ett tvärvetenskapligt ansvarsområde: Kvalitet. Jag skulle vilja kalla Swedac för den svenska sektorsmyndigheten för kvalitetsfrågor.

Som myndighet för kvalitetsfrågor vill Swedac nu ta ett bredare ansvar för att utveckla begreppet kvalitet. Vi lanserar därför Kvalitetslandet Sverige – en plattform för att diskutera kvalitetsfrågor och framtidsutmaningar. Swedac har ett seminarium om Kvalitetslandet på Kvalitetsmässan. Debatten jag för där, tillsammans med Lars Sörqvist, vd för Sandholm Associates och Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, livestreamas här. Det går även att titta på seminariet senare.

Jag vill att begreppet kvalitet ska komma upp på agendan för hela samhället för att Sverige även fortsättningsvis ska utveckla kvaliteten i produkter och tjänster för att stödja svensk export och ge samhället en hållbar utveckling. Näringsliv, samhälle och akademi behöver ha en gemensam syn på kvalitet i dess bredaste mening.

Detta kräver att vi har en nationell kvalitetsstrategi, vilket är det yttersta målet med Kvalitetslandet. Jag tror att vägen dit kommer att kräva att vi tänker nytt, tar till oss ny teknologi och även nya affärsmodeller men framförallt att vi för en öppen debatt på samhällets alla nivåer.

Den 27 november träffar jag andra intresserade aktörer för att diskutera hur vi kan ta begreppet vidare och samarbeta för att utveckla svensk kvalitet inom alla samhällssektorer. Jag kommer att fortsätta debattera ämnet under 2018 och ser fram emot att få träffa er både på Upphandlingsdagarna 31 januari – 1 februari och i Almedalen.

Jag vill nu bjuda in er alla till Kvalitetslandet.

Välkomna!

Mot Kanada för ökad handel och hållbar samhällsutveckling

Mot Kanada för ökad handel och hållbar samhällsutveckling

Den 27 oktober reser jag till Vancouver för att delta i det årliga mötet med ILAC och IAF som börjar imorgon och avslutas den 30 oktober. Swedacs vice generaldirektör Merih Malmqvist Nilsson har som ordförande för ILAC en viktig roll i att leda arbetet på plats. På agendan finns bland annat diskussioner för hur man skall positionera sig och vilka strategiska områden man skall agera i inom de kommande 3 åren och acceptans av nya signatärer till de avtal om ömsesidigt erkännande av provning, certifiering och kontroll som genomförs under ackreditering (s k MLA avtal).

Båda dessa ämnen innebär att en större del av världskartan täcks med möjlighet till rättvis frihandel och hållbar samhällsutveckling. Det är mycket viktigt att ILAC och IAF behåller och utvecklar sin position i relation till WTO, FN, UNIDO, ISO och globala branschorganisationer för att frihandel skall kunna ske på rättvisa villkor för alla ekonomiska aktörer, inte minst ekonomier under utveckling.

Ackrediteringens roll har en stor relevans i realiseringen av Agenda 2030. Rättvis frihandel genom gemensamma krav på produkter och tjänster är grunden för ekonomiskt oberoende och, i sin förlängning, för att utrota fattigdom och skapa förutsättningar för fred.

Grunden för ett fungerande samhälle är att man kan känna tillit. Vissa saker måste man kunna ta för självklara. Särskilt när förändringens vindar blåser måste man kunna lita på att det grundläggande finns på plats; för en fungerande vardag, för ett konkurrenskraftigt näringsliv, för innovation och utveckling och för en handel med omvärlden.

Den kravkedjan som utgör plattformen för ett fungerande frihandelssystem i världen startar med WTOs TBT-avtal som är de överenskommelser som är basen för arbetet med eliminering av tekniska handelshinder. Här finns också grunden för ackreditering och dess existensberättigande.

Ackrediteringsorganen i världen är organiserade under två globala organisationer ILAC och IAF. ILAC och IAF säkerställer att alla ackrediteringsorgan arbetar på ett likvärdigt sätt och genom att granska de nationella ackrediteringsorganen lägger man grunden för avtal om ömsesidigt erkännande av provning, certifiering och kontroll som genomförs under ackreditering. Dessa avtal om ömsesidighet gör att en produkt som är provad eller certifierad i ett land inte behöver provas och certifieras igen i andra länder där den skall marknadsföras. ”Tested and certified once, accepted everywhere”! Tillverkarna slipper onödiga kostnader och kan få sina nya produkter på marknaden utan onödiga väntetider för flera provningar och certifieringar.

Swedac är signatär till alla internationella avtal om ömsesidigt erkännande av provningar, certifieringar och kontroller. Det är tack vare dessa avtal som vi kan bereda väg för svenska produkter att fritt cirkulera på världsmarknaden och det är våra kollegor i andra länder som ser till att vi kan ha tillit till produkter från deras länder.