Kilot omdefinierat – så påverkas industrin

Från och med den 20 maj 2019 kommer kilot, i likhet med övriga grundenheter i SI-systemet, att baseras på en fysikalisk konstant.

Kilot omdefinierat – så påverkas industrin

Den 16 november fattades ett historiskt beslut i Versailles på den internationella konferensen för måttenheter (BIMP – Bureau international des poids et mesures). Mötet röstade enhälligt igenom att fyra av de sju grundenheterna i SI-systemet omdefinieras. De berörda enheterna är kilo (massa), ampere (strömstyrka), kelvin (temperatur) och mol (substansmängd). De nya definitionerna kommer att träda i kraft på Världsmetrologidagen den 20 maj 2019.

Större precision och bättre hållbarhet

På mötet beslutades att kilot, i likhet med övriga grundenheter, ska baseras på en fysikalisk konstant. Det innebär att kilogramprototypen – ”världskilot” i platina/iridium som finns bevarat utanför Paris – inte längre kommer att fungera som rättesnöre för enheten kilogram.

Tidigare har länder behövt kontrollväga sina rikskilon mot världskilot i Frankrike för att säkerställa sin spårbarhet. Sveriges rikskilo – förvarat på riksmätplatsen RISE i Borås – används på liknande sätt som världskilot för att säkerställa att svenska aktörer, såsom kalibreringslaboratorier, har en spårbarhet.

Att alla måttenheter nu baseras på fysikaliska konstanter innebär en långsiktig stabilitet av måttsystemet vilket i sin tur innebär att produkter och processer inom industri och handel bättre kan kvalitetssäkras.

– Grundorsaken till förändringen är att vi i framtiden ska ha definitioner som både är mer robusta och noggranna, istället för att man litar på fysiska artefakter som kan ändras eller skadas, säger Jan Johansson, föreståndare för Riksmätplatserna vid RISE.

Noggranna förberedelser

På kort sikt kommer inte införandet av nya SI-enheter att innebära några större förändringar. RISE Riksmätplatser har dock sedan flera år tillbaka börjat förbereda sig för de mer långsiktiga konsekvenserna.

– Vi kommer till exempel att under perioden 2019-2021, i ett internationellt samarbete, bygga en egen Kibblevåg (Wattbalansvåg) som är en av vägarna att realisera kilogrammet i enlighet med nya SI. På så sätt förbereder vi oss själva och svensk infrastruktur för de konsekvenser som nya SI kan ha i ett 10-årsperspektiv, säger Jan Johansson.

Måttlig påverkan

Även Swedacs expert Fredrik Langmead menar att ytterst få kommer att märka av att definitionerna för vissa mätstorheter förändras i maj nästa år.

Swedac bidrar till att svensk industri och andra intressenter har tillgång till spårbara kalibreringar genom att ackreditera kalibreringslaboratorier. Kalibrering av mätinstrument används inom både industrin och av kontrollorgan för att bland annat kontrollera exempelvis el-, vatten-, värme- och hastighetsmätare.

De företag som idag är ackrediterade för kalibrering av olika mätinstrument kommer att kunna fortsätta leverera dessa tjänster till sina kunder som tidigare, försäkrar Fredrik Langmead och tillägger:

– Våra ackrediterade kalibreringsföretag har i de allra flesta fall en spårbarhet till någon av riksmätplatserna vilket innebär att deras kalibreringsresultat till sina kunder presenteras med en större mätosäkerhet än om de hade haft en spårbarhet direkt till definitionen. Detta innebär att de nya definitionerna sannolikt inte kommer att påverka deras kalibreringar, säger Swedacs expert Fredrik Langmead.