Hoppa till innehållet
Medarbetare

Motvillig ingenjör som trivs med lagarbete

Bedömningsledare för ackreditering av certifieringsorgan för produkter. Så lyder formella titeln.
— I förlängningen handlar produktcertifiering om att bedöma att exempelvis fönster och dörrar överensstämmer med ställda krav, säger Thomas Ljung.

Motvillig ingenjör som trivs med lagarbete

Om du bygger ett hus vill du att varje del ska vara hållbar, säker och av god kvalitet. Ett fönster ska vara tätt, en ytterdörr ska stå emot åtminstone ett milt inbrottsförsök.

För att vara på säkra sidan köper du en produkt med en märkning som borgar för kvalitet. Som det EU-gemensamma CE-märket.
Att en byggprodukt är CE-märkt betyder att den är bedömd av ett oberoende certifieringsorgan och befinns uppfylla de ställda kraven.
Men vem bedömer den som bedömer?
Thomas Ljung!
Och de andra av hans kollegor på Swedac som har titeln bedömningsledare.
Själva bedömningen sker dels genom att vara med och observera när revisorn från certifieringsorganet utför granskningen av tillverkaren, dels genom att Thomas och hans kollegor försäkrar sig om att det ackrediterade organet haft ett tillräckligt underlag som grund när de utfärdat certifikat.

— Det är en fin balansgång och det gäller att vara saklig. Jag är inte polis utan en förlängning av kundernas intressen, vi vill båda säkra kvalitet. Att någonting har blivit fel kan ha olika förklaringar, säger Thomas.

I vanliga fall bokar han och hans kollegor fysiska besök, men på grund av den pågående pandemin är det för närvarande bedömning på distans som gäller.

Thomas Ljung öppnar en dörr
Thomas arbetar som bedömningsledare på Swedac och trivs med att få bidra till förbättring.

Och vad är det ni undersöker?
— Att certifieringsorganen är opartiska och oberoende i förhållande till de verksamheter de certifierar är grundläggande. Liksom att man har tydliga utpekade ansvarsområden för olika roller. Självklart också att man har tillräcklig kompetens inom de områden man arbetar med och kan visa hur medarbetarna både blir kvalificerade och får löpande fortbildning om aktuell utveckling. Bland annat.

Att Thomas Ljung blev ingenjör var sannerligen ingen självklarhet.

— När jag var yngre såg jag framför mig att ingenjörsyrket innebar att sitta vid ett skrivbord med fyrkantiga saker hela dagarna och tyckte det lät tråkigt.

Istället började han att läsa till lärare men insåg snart att han trots allt ville ha mer struktur.

Thomas Ljung hoppade av, läste en introduktionskurs i miljövetenskap och jobbade under några år på fabrik. När han träffat sin blivande fru och de väntade barn samlade han ihop sina önskningar och knöt ihop säcken genom att fortsätta och fullfölja det inslagna miljöspåret.

— Jag läste till högskoleingenjör med inriktning mot kemi och gjorde därefter mitt exjobb på SP i Borås. Ibland beskriver jag mig som motvillig ingenjör men där på SP började jag fatta att man inte måste ha vit rock och hålla på med provrör utan kan jobba mer med samhällsfrågor, säger Thomas.

Efter en kortare tid som miljöinspektör i en kommun och ett år som labbingenjör på SCA (nuvarande Essity) återvände Thomas till SP (nuvarande RISE).

Under 15 års tid arbetade han bland annat med lite liknande det han gör idag – men ett steg närmare produkten. Där var han den som kontrollerade tillverkaren. Och det handlade varken då eller nu enbart om fönster och dörrar utan snarare allt som kan sammanfattas som bygg- och VVS-produkter. Spännande och lärorikt men i samband med att RISE omorganiserades bestämde sig Thomas Ljung för att anta nya utmaningar.

Thomas Ljung står lutad mot en dörr och kollar ut genom fönstret
Thomas började läsa till lärare men insåg snart att han trots allt ville ha mer struktur. Han valde senare att lästa till högskoleingenjör med inriktning mot kemi.

Med drygt ett års erfarenhet av jobbet som bedömningsledare, vad är svårast?
— I början var det en utmaning bara att förstå myndigheten Swedac och hur det fungerar att arbeta statligt med allt vad det innebär av offentlighetsprincip och att saker och ting ska diarieföras.

Jämfört med den form av kontroller han ägnade sig åt på RISE är tillsynerna för honom som bedömningsledare färre men uppdragen är i gengäld större och mer komplexa. De kräver mer förberedelser. Den särskilda situationen som nu råder innebär också en utmaning.

— Det jag tycker är roligt, att träffa folk, både kollegor och människorna vi möter ute på bedömningar, går inte nu. Bedömningen i sig blir såklart också någonting annat när den sker digitalt, säger Thomas Ljung.

När han och hans kollegor är på plats fysiskt ute hos en tillverkare kan de stå på ett ställe men i ögonvrån få syn på någonting annat.

— När vi gör bedömningar på distans ser vi ju bara exakt det som kameran är riktad mot. Du har ingen möjligt att upptäcka vad som finns vid sidan av, säger Thomas.

Vad är roligast?
Att få möta de väldigt engagerade ansvariga hos dem vi granskar, som är jättemåna om att deras jobb ska bli bra. Och att jag själv kan komma med ett utifrånperspektiv och bidra med någon form av förbättring.

— Vi bedömningsledare och tekniska bedömare samarbetar i team, det är verkligen ett lagarbete, där själva bedömningen är matchen laget tränat för. Där vi får omsätta våra erfarenheter och kunskaper i handling. Och får vara med och minska risken för att det blir fel, säger Thomas Ljung.

Thomas Ljung kollar in i kameran och ler

Fakta

Namn: Thomas Ljung
Född: 1973 i Vårgårda
Gör: Arbetar sedan januari 2020 med ackreditering av certifieringsorgan för produkter.
Bor: I en suterrängvilla på Hässleholmen, Borås, med två stora barn på deltid.
Fritid: Orienterar, är gärna ute i naturen och har tillsammans med flickvännen påbörjat ett projekt; att besöka alla Sveriges nationalparker. Senast utforskade de Store Mosse nationalpark i Småland.

Text: Marit Larsdotter
Foto:Anna Sigge