”Ackreditering är som ett mikrokosmos” - Swedac

”Ackreditering är som ett mikrokosmos”

Foto: Kristina Sahlén

Ingrid Gustafsson är en av få som har forskat på ackreditering. Det hon såg var ett globalt system som trots att det består av så många självständiga noder är stabilt och väl fungerande. Hon skulle vilja att fler kände till det men inser att det är svårt för gemene man att förstå.

DET HAR GÅTT ett år sedan Ingrid Gustafsson lade fram sin doktorsavhandling om ackreditering på Göteborgs universitet. I dag delar hon sin tid mellan forskningscentret Score vid Stockholms universitet och Förvaltningsakademin på Södertörns högskola. Innan hon började sin forskning kände hon inte till ackreditering. Det var genom Scores forskning om standarder som hennes intresse väcktes.

– Standarder är ett sätt att reglera i en global värld. Eftersom de inte har någon nationell hemvist når de många. Men ingen hade tittat på ackreditering.

Med sin bakgrund av studier inom offentlig förvaltning, särskilt områden där privat möter offentligt, såg hon att det fanns mycket att fördjupa sig i kring ackreditering.

– Ackreditering är som ett mikrokosmos för ett privat och ett offentligt system, och som dessutom är globalt och har vuxit över tid.

Ackreditering är verkligen globalt i ordets rätta bemärkelse, slår hon fast. Det finns över hela jordklotet och är närvarande överallt, hela tiden, i vår vardag.

– Det här enorma systemet som finns tyckte jag var spännande – en sorts okänd kraft som jag ville kartlägga. Hur startade det? Varför är vi där vi är i dag?

Den övergripande frågeställningen i Ingrid Gustafssons forskning är hur systemet kan hålla ihop med så många olika organisationer över hela jordklotet, och ackrediteringens roll för att få det att fungera.

– Eftersom ackreditering håller samman ett system av samordnande noder har det stor betydelse. Annars skulle det inte gå att styra.

I sin forskning kom hon fram till att det inte finns någon centralt styrande organisation, någon högsta ansvarig chef, i ackrediteringsvärlden.

– Just att det är så utspritt tror jag bidrar till att det fungerar. Annars skulle inte alla dessa olika länder gå med på konstruktionen. Samtidigt som det finns så många nyanser på global nivå är det i grunden stabilt och ordnat.

EU HAR DE SENASTE ÅREN drivit på hårt för att ackreditering ska kopplas till en myndighet eller organisation med tät koppling till staten. Det talar emot det som ofta beskrivs i tidigare forskning, att ackreditering handlar om privata marknadsdrivna system, konstaterar Ingrid Gustafsson.

– Det inte är alls så privaträttsligt som många tror. Tvärtom är det tätt kopplat till EU och nationalstaten, och det kändes viktigt att visa på. Swedac blir sedan granskad av sina europeiska kollegor inom EA, och EA av en global granskande funktion.

För medborgare ger ackreditering en trygghet, samtidigt som det är få som vet att det finns och vad det innebär.

– Systemet är komplext och tekniskt, och svårt att förklara för gemene man. Ackreditering är svårt att hisspitcha …

Samtidigt är Ingrid Gustafsson övertygad om att fler skulle tycka att det är intressant om de fick veta mer, inte minst ur ett konsumentkritiskt perspektiv.

– Vem granskar egentligen våra produkter? Alla vet att vi konsumerar globalt. Till exempel tillverkas 85–90 procent av alla leksaker i Kina och då måste det finnas någon form av kontrollmekanism innan de kommer in i EU-systemet.

Om konsumenter generellt fick veta att det inte fanns något som motsvarar ackreditering skulle det nog skapa en osäkerhetskänsla, tror hon.

– Det står ju för ett slags garanti. I dag finns det så många val att göra och då behöver vi guidning, och helst av någon som har granskat och pekat ut vilka leverantörer som är okej. Ackreditering sållar bort dem som inte är trovärdiga.

UTMANINGEN ÄR ATT ackreditering har utvecklats så olika långt i olika länder, enligt Ingrid Gustafsson. Här hör EU och USA till dem som kommit längst.

– Ett fungerande ackrediteringssystem bygger på att det finns en fungerande förvaltning och lagstiftning. I delar av världen där det är mindre utvecklat jobbar Swedac mycket med att utbilda – och det är ett stort arbete framöver.

Grunden i systemet är förtroende, konstaterar hon.

– Om det här systemet ska vara globalt bygger det på att alla delar är hyfsat lika för att vi ska kunna lita på varandra. Och då måste alla ha samma kunskap och förutsättningar.

Hon har tillsammans med två kollegor just fått pengar från Vetenskapsrådet för att fortsätta sin forskning om ackreditering.

– Det tyder på att även forskningsfinansiärerna nu insett vikten av att ackreditering som samhällsfunktion utforskas vidare.

Text: Karin Myrén

OM INGRID GUSTAFSSON
Gör: Forskar om organisering av offentlig sektor med speciellt fokus på ackreditering och internationella standarder.
Aktuell med: Inleder nytt forskningsprojekt om ackreditering.
På fritiden: Bakar.
Familj: Man och en son.
Okänd talang: Är långdistanslöpare.

Senaste numrets tema: Livsmedel

Prenumerera på Swedac Magasin

* Obligatoriska fält