Om man ännu efter fyra år känner att jobbet är viktigt, lärorikt och omväxlande så har man hamnat rätt. Så resonerar bedömningsledare Selçuk Aydın på enheten för miljö och hälsa.

Att jobba på Swedac

– Alla berörs av mat och miljö. Det är viktigt att vi gör ett bra jobb och det är skönt att känna att man gör något som blir betydelsefullt för andra. Selçuk Aydın har arbetat som bedömningsledare på Swedacs enhet för miljö och hälsa i fyra år och trivs bra. Hans jobb är att bedöma hur väl laboratorier och certifieringsorgan kontrollerar matproduktionen i landet.

– Den ekologiska produktionen har vuxit väldigt fort de senaste åren. När det blivit så många fler aktörer på marknaden är det viktigt att se till att kvaliteten inte försämras.

Kunderna är många, till exempel miljö- eller livsmedelslaboratorier som analyserar mat eller dricksvatten. Selçuks team granskar laboratoriernas verksamhet både tekniskt och organisatoriskt, så att alla krav följs.

Ut i verkligheten

– Vi åker ut i verkligheten och samlar bevis med stickprovskontroller och intervjuer för att bekräfta att alla följer bestämmelserna och har rätt kompetens. Selçuk Aydın har lång erfarenhet som livsmedelskontrollant bakom sig. Även om han trivdes bra på den kommunala miljöförvaltningen där han arbetade tidigare tvekade han inte när jobbet som bedömningsledare på
Swedac utlystes.

– Jag vill gärna vara med i utvecklingen och påverka. Jag hade bra koll på Swedacs verksamhet redan innan jag började, och jag har inte ångrat mig. Att kunna påverka och att göra något som förbättrar situationen för andra människor tycker han är viktiga ingredienser för att trivas på jobbet.

– Det ska kännas angeläget att gå till jobbet varje dag. Ackreditering och certifiering skapar förtroende, om det skadas finns ju ingenting man kan lita på längre, därför är vårt arbete så viktigt.

Som bedömningsledare träffar man många människor med olika bakgrund, jobbet blir omväxlande och man lär sig något hela tiden. Men man måste också bidra med nya infallsvinklar, säger Selçuk Aydın:

– När man inte längre kan bidra själv med något tror jag att det kan bli tråkigt. Det måste gå åt båda hållen.