Framtida hot mot vårt vatten

Vatten och miljö har varit en fråga under flera decennier. Men ständigt är det nya frågeställningar och faror som kommer till ytan. Är tiden när vi kunde ta rent vatten i överflöd för givet borta?

Dricksvattnet är vårt mest kontrollerade livsmedel. Vi har tillgång till det dygnet runt direkt i kranen. Det är gott, hälsosamt, lokalproducerat och kostar bara 4 öre per liter. I det priset ingår även skydd av vattentäkter, rening av avloppsvattnet och hantering av dagvatten. En stor mängd personal och organisationer hjälper oss kontrollera att vi faktiskt varje dag får det där rena vattnet direkt i kranen.

Men tiderna förändras. Att prata vatten utan att koppla samman det med klimathoten i dag är svårt. Många experter Swedac Magasin pratat med målar upp dystra utsikter.

– Den största faran är att vi inte gör något. Vi tror att det är något som förändras om 50 år, men det är ju här och nu, säger Pär Aleljung, projektledare inom dricksvattenfrågor på Livsmedelsverket.

Vi har fördjupat oss i några hot som är extra viktiga att hålla koll på och följa upp för våra kontrollorganisationer framöver. Det vi kommer att få läsa om mer redan nu i sommar och som blev aktuellt även i fjol är vattenbristen. Gotland, Öland och sydöstra delarna av svenska fastlandet var redan i fjol i torka, men problemen växer.

– Jag tror det är något vi missat att beräkna, vi har mest pratat om problematiken med översvämningar. Vi får ett varmare klimat och det gör att mer vatten avdunstar, säger Pär Aleljung.

Fler aktörer använder samtidigt vårt grundvatten, vilket tär på lagren. Här kommer kontroller att bli en allt viktigare del för att stoppa vattenbristen.

– Dricksvatten är en förutsättning för att vårt samhälle ska fungera. Vi behöver stanna upp och dra åt samma håll, alla myndigheter, kontrollorgan och företag. Oavsett om din prioritet är djurrikets fortlevnad, företaget eller dricksvattnet så måste vi backa till ruta ett och mötas. Det är en riktigt komplex fråga, säger Pär Aleljung.

VARMARE KLIMAT gör att snö begränsas till våra norra delar. Det optimala är när snötäcket smälter sakta och rinner ner i jorden och bildar grundvatten. I framtiden kommer snön ner allt oftare som regn och ofta på mark som har tjäle, vilket gör att vattnet bara rinner undan och inte ner i jorden. Samtidigt vill skogs- och jordbruk ha torrare miljöer för sin växtlighet och dikar bort vattnet, som då i stället går mot sjöar och vattendrag.

Men även om vi har vatten så måste det ju också vara rent. Den mikrobiologiska och kemiska kvaliteten såväl som radonhalten i dricksvatten måste fastställas genom analyser. Dessa analyser ska göras av ackrediterade laboratorier enligt standard SS-EN ISO/IEC 17025.

Livsmedelsverket är föreskrivande myndighet för dricksvattenkontroll. Ackrediterade laboratorier rekommenderas även att anlitas för kontroll av  dricksvattenkvalitet i egen brunn.

– Ett annat hot är att vi får varmare råvatten. Med vatten som snart kan vara över 20 grader får vi andra bakterier att ta hänsyn till. Det kan vi se i andra länder i Europa redan i dag, säger Pär Aleljung.

Dricksvattnet är det vi får in i kranarna i våra hem. Ut passerar avloppsvattnet, vilket också måste kontrolleras. Avloppsvatten måste renas innan det släpps ut i sjöar och vattendrag. För att vara säker på att halterna av vissa ämnen inte är för höga måste det renade vattnet analyseras. Det gäller exempelvis halter av kväve, fosfor och mängden syreförbrukande ämnen. Analys av avloppsvatten måste även det ske i ett ackrediterat laboratorium.

NATURVÅRDSVERKET ansvarar för denna del och ser också nya hotbilder.

– Vi i Sverige är generellt duktiga på vad vi släpper ut och att se till att vi renar som vi ska, säger Linda Gårdstam, enhetschef på Hållbarhetsenheten på Naturvårdsverket.

Kväve och fosfor, ämnen som bidrar till övergödning, är Sverige bra på att spåra och analysera. Det ingår i den biologiska analys som görs för att ta reda på tillståndet i olika miljöer liksom förändringar som sker över tid. Det kan gälla exempelvis försurning, övergödning och miljögifter som påverkar växt- och djurtillstånd i sjöar och vattendrag. Undersökningarna av vatten är bland annat en del av det svenska miljöövervakningsprogrammet. En del av de biologiska analyserna utförs av ackrediterade laboratorier.

– Det vi ser nu som ett problem är nya typer av ämnen, bland annat läkemedelsrester. Vi vet inte exakt vad vi ska leta efter, vilket blir en utmaning. Aktiva substanser i resterna av ett läkemedel som vi äter är inte desamma när de kommer ut ur kroppen som när de intogs, förklarar Linda Gårdstam. Detta är en fråga som hon och kollegorna jobbar mycket med just nu. Det kan handla om låga nivåer, svåra att mäta.

– Men vi vill ju upptäcka saker innan de blir ett problem, varför analysmetoder måste fortsätta utvecklas, säger Linda Gårdstam.

Senaste numrets tema: Kvalitetslandet Sverige

Prenumerera på Swedac Magasin

* Obligatoriska fält