Framtidens robotar kommer ha flera beteenden

Robotar kommer i en nära framtid att utföra allt mer avancerade uppgifter. Utvecklingen går så snabbt att regelverken inte hänger med.

– Det får vi ta i efterhand. Så har vi gjort med alla tekniska system genom historien, säger Danica Kragic, forskare i robotik.

AUTOMATISERINGEN OCH robotiseringen av arbetslivet går i snabb takt. Längst har industrin kommit, där människor och robotar många gånger arbetar sida vid sida. Robotar gör enkla, repetitiva delmoment medan människor utför svårare uppgifter, som att inspektera en produkt.

Men det är bara början. En rad branscher, men också människors vardagsliv, står inför stora förändringar kommande år.

– Den stora trenden är att bygga maskiner som efterliknar människans interaktion med  omvärlden, säger Danica Kragic som är professor i datalogi vid KTH och forskare i robotik.

Redan i dag finns det exempelvis kameror som känner igen ansikten. I nästa skede lär vi möta robotar som både känner igen en människas ansikte och röst, men som också kan utföra andra arbetsuppgifter.

– Ska man ha en robot hemma eller som jobbar på ett sjukhus så måste man integrera de här individuella beteendena. Det är det vi kommer att se mer av. Det kommer maskiner som har fler beteenden. De kommer inte att bara kunna en sak, säger Danica Kragic.

I TILLVERKNINGSINDUSTRIN har automatiseringen nått längst. Näst på tur står transportsektorn, där olika typer av självkörande fordon kommer att innebära förändringar som är svåröverblickbara. Likadant ser det ut inom vitt skilda branscher. Från byggarbetsplatsen till advokatkontoret kommer robotar att ta över allt mer avancerade arbetsuppgifter.

När det i dagligt tal nämns robotar tänker sig många en stålkonstruktion med en kropp som liknar en människas. Så ser det inte ut i verkligheten. I industrin går utvecklingen snarare mot mindre, kompakta robotar. Framtidens industrirobotar kan byta arbetsuppgift snabbt och flyttas runt utan problem. I en tid när golvyta är dyrt vill företagen undvika fasta installationer.

Danica Kragic tycker att man ska tala om robotar som ett verktyg.

– Alla tekniska landvinningar går ut på att bygga saker som förbättrar människans förmåga att göra sitt jobb. Alla verktyg som vi använder i vardagen har egentligen samma syfte. Vi borde prata om robotar på samma sätt, de är bara mer komplexa verktyg, säger hon.

Med den snabba tekniska utvecklingen uppstår en rad svåra frågor. Hur säkrar man kvalitet och säkerhet i tjänster som utförs av en robot? Vems är felet om det inträffar en olycka, tillverkarens eller användarens? Danica Kragic anser att det är omöjligt att hitta standarder och regler som fungerar i ett omoget system. I stället får man anpassa regelverken stegvis.

– Det är så vi gjort historiskt. Så gjorde vi med bilarna, med flygplanen. Man lär sig och förbättrar. Det händer saker hela tiden och vad som händer om fem eller tio år är väldigt svårt att veta, säger hon. Och hur är det då med människorobotarna, kommer de till sist? Omöjligt är det inte, men det lär dröja. Robotkroppar är långt tyngre och klumpigare än mänskliga kroppar. Och vissa mänskliga egenskaper är svåra att programmera.

– Finmotorik är knepigt. Det tar ganska lång tid att sätta finmotoriken för en människa också, säger Danica Kragic.

EN ANNAN VIKTIG FRÅGA är hur framtidens kommer människan in i ekvationen, när kanske hälften av dagens jobb på olika sätt automatiseras? Danica Kragic tror att robotiseringen kommer att leda till nya jobb som inte finns i dag. Så har skett vid tidigare teknikskiften.

Men tempot i teknikutvecklingen ställer nya krav. Människor bör vara beredda på att vidareutbilda sig, eller rent av byta yrke, oftare. Och arbetsgivare, både offentliga och privata, måste vara redo att regelbundet utbilda personalen. Att i takt med teknikutvecklingen hela tiden rekrytera ny personal kommer att bli både dyrt och svårt.

– Det man generellt kan säga är att det kommer att finnas behov av programmerare. Det är en kompetens som ser ut att vara gångbar under överskådlig tid, säger Danica Kragic.

Om Danica Kragic

Ålder: 45 år

Gör: Professor i datalogi vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, och forskar i datorseende och robotik.

Bakgrund: Växte upp i Kroatien och utbildade sig till ingenjör i maskinteknik vid universitetet i Rijeka. Hon fick en doktorandtjänst vid KTH 1997 och disputerade i robotik 2001. Sedan dess har Danica Kragic fått flera utmärkelser, bland annat är hon invald i Kungliga Vetenskapsakademin. Vid sidan av den akademiska karriären var hon 2016 Sommarvärd i Sveriges Radios Sommar. Danica Kragic har även varit affischnamn i en reklamkampanj för klädmärket Rodebjer.

 

Text: Jens Kärrman

Foto: Emilia Bergmark-Jimenez

Senaste numrets tema: Konsumentskydd

Tid för bad

Prenumerera på Swedac Magasin

* Obligatoriska fält