Välfärden ska utvecklas med tillit

Med mer tillit till personalen i vård, skola och omsorg kan välfärden bli bättre. Det är idén bakom Tillitsdelegationen, som leds av Laura Hartman.

I DEN BRUTALISTISKA koloss som är kontorshuset Garnisonen i Stockholm sitter fem människor som ska förändra hur det offentliga Sverige styrs. Laura Hartman och hennes fyra kollegor på Tillitsdelegationen har fått ett uppdrag från civilminister Ardalan Shekarabi: Utred hur offentlig verksamhet kan gå mot en styrning som bygger mer på tillit och mindre på överdriven mätning, granskning och ständiga kontroller.

Kan det rent av ge en bättre kvalitet i välfärden – vård, skola och omsorg – för medborgarna? För det är det som de kokar ner till, säger Laura Hartman när vi gått genom en ofattbart lång korridor, där i princip alla statens offentliga utredningar sitter.

– Målet med vårt arbete? För dig som medborgare är det naturligtvis att du om några år ska känna att kvaliteten inom välfärden har blivit bättre. Omsorgen, skolan, vården. Att det blir lättare att rekrytera rätt personer till jobb inom välfärden är ett annat viktigt mål.

LITE BAKGRUND KANSKE är på sin plats: I förra valrörelsen pratade socialdemokraterna om att förändra styrningen i det offentliga Sverige.

– Det är ganska ovanligt att förvaltningspolitiska frågor lyfts i en valrörelse, konstaterar Laura Hartman med ett litet leende.

Vi har alla hört talas om problemen: Att hemtjänstpersonal inte kan stanna mer än fyra minuter hos en patient oavsett hur dennes behov ser ut. Att lärare är fast under berg av enkäter och granskningar och jobbar mot motstridiga mål.

Att medarbetare i välfärdstjänster inte får använda sin kompetens. Många av problemen ovan kan sorteras in under Socialdemokraternas mantra ”Någonting håller på att gå sönder i Sverige”, som till stor del handlade om att välfärden inte svarar upp mot medborgarnas förväntningar på den.

LAURA HARTMAN KOMMER närmast från en annan koloss; Försäkringskassan, där hon var chef för analysavdelningen. Hennes bakgrund finns främst i den akademiska världen: nationalekonomi, samhällsvetenskap, docenttitel och plats i Finanspolitiska rådet. Under en period var hon forskningschef på Näringsliv och samhälle, SNS, men det jobbet lämnade hon 2011 efter att ha varit redaktör för en omtvistad rapport om privatiseringar.

Nu leder hon alltså Tillitsdelegationen, som just har börjat få upp styrfart i arbetet. För en utomstående är det inte alltid glasklart vad den ska göra. ”Styrning”, ”styrkedjan”, ”berörda aktörer”, ”tillitsbaserad styrning” … Men en mening återkommer, som tycks fullt begriplig: proffsen ska få vara proffs.

Vad menar ni med det?

– Att vi bättre ska ta vara på den kompetens, den innovationskraft och förnyelsekraft som finns hos medarbetarna i offentlig sektor. Vi ska hitta styrformer som ger utrymme för detta.

Det låter väldigt bra, men också självklart. Varför görs inte det redan?

– En del i vårt arbete är att försöka förstå det. Tanken med mål- och resultatstyrning var ju att gå från en regelstyrning, där staten styrde myndigheter med ganska detaljerade regler för vad myndigheter och offentlig service skulle göra. I stället ville man nu sätta upp mål, och mäta effekten. Problemet var att effekterna började mätas för mycket i detalj.

Dessutom, säger Laura Hartman, är det ofta svårt att definiera exempelvis vad som är ”god omsorg”. En kommun kan inte beställa ”god omsorg” av en privat utförare, utan måste vara mer specifik. Det sätts upp krav och regler för personaltäthet, för minst en utevistelse om dagen, men ibland går det än längre.

– Ett exempel som jag hörde häromveckan var att man bestämt att man inom äldreomsorgen måste baka kakor minst en gång i veckan. För vissa kan det vara viktigt, men inte för alla. Och veckan efter jul, när äldreboendet svämmar över av kakor, och ingen vill ha kakor, ska kakorna ändå bakas då för att uppnå ”god omsorg”?

DÄR KOMMER OCKSÅ tilliten in, i tillämpningen av reglerna. En modig chef kanske borde strunta i kakbaksmålet just den veckan. Och en kontrollant från en tillsynsmyndighet borde förstå att det inte var viktigt – eller ens önskvärt – att baka kakorna.

Sådant här ska alltså Laura Hartman och Tillitsdelegationen syssla med de närmaste två åren – genom besök i verksamheter, genom att initiera, testa och vetenskapligt utvärdera olika styrmodeller i offentlig verksamhet, genom att lyfta fram goda exempel, genom att skapa forum där berörda parter kan inspireras av och utveckla varandra.

– Vi vill jobba utåtriktat och få med oss verksamheter redan under arbetets gång. Och intresset är väldigt stort. Det här är efterlängtat. Vi har blivit kontaktade av omkring 30 kommuner och landsting redan nu, som säger: ”Kom och kolla hur vi gör hos oss!” Någonting håller på att lagas i Sverige.

PETER HAMMARBÄCK

Senaste numrets tema: Konsumentskydd

Din hjälpande hand

Prenumerera på Swedac Magasin

* Obligatoriska fält