Nya standarder

Fyra nya standarder har kommit som rör mutor, hållbar upphandling, provnings- och kalibreringslaboratorier och ackrediteringsorgan.

ISO 37001, Ledningssystem mot mutor – krav och vägledning är en ny internationell standard som ska implementeras i olika typer av verksamheter för att upptäcka och förebygga mutor i tid. Standarden ger möjlighet för certifiering. Den innehåller krav och vägledning för att etablera, upprätthålla och förbättra ett system mot bestickning.

Det är framförallt högsta ledningen i verksamheten som bär på ansvaret att ta fram en policy som överensstämmer med standardens krav.

Standarden är tillgänglig både på svenska och engelska sedan maj 2017.

ISO 20400, Hållbar upphandling – vägledning, är en internationell vägledningsstandard för hållbara upphandlingar och inköp, och den första i sitt slag. En upphandling i internationell bemärkelse innefattar offentliga upphandlingar såväl som inköp från företag. Standarden kan därmed implementeras av alla typer av organisationer, framförallt av offentliga verksamheter och företag som vill göra mer hållbara inköp.

En hållbar upphandling enligt ISO 20400 omfattar verksamhetsstyrning, de mänskliga rättigheterna, arbetsförhållanden, miljö, goda verksamhetsmetoder, konsumentfrågor, samhällsengagemang och utveckling. ISO 20400 kommer även att fungera som en komplettering till ISO 26000, vägledning av socialt ansvar.

Standarden är tillgänglig både på svenska och engelska sedan maj 2017.

17025 – Standarden för provnings- och kalibreringslaboratorier används vid ackreditering av laboratorier. I december 2017 kommer en uppdaterad version av standarden. Därefter ska Swedac fatta beslut för varje ackrediterat laboratorium med utgångspunkt i den nya utgåvan. Detta ska ske inom tre år. Bedömningar mot den nya utgåvan kommer att starta under våren 2018.

I den nya utgåvan av standarden ställs bland annat hårdare krav på laboratorier som ska hantera risker och möjligheter på ett systematiskt sätt. Dessutom följer hårdare krav på opartiskhet.

17011 – standarden för ackrediteringsorgan används när ackrediteringsorgan bedömer varandra. Inom EU finns det ett avtal mellan medlemsländerna som ingår i European Cooperation for Accreditation, som innebär att länderna godkänner varandras ackrediteringar vart fjärde år. EU har dessutom en förordning som beskriver hur ackrediteringsorgan ska arbeta, och hänvisar till krav i internationella standarder.

Standarden har sin utgångspunkt i ledorden kompetens, opartiskhet och konsekventa processer. Den förutsätter att ackrediteringsorgan har en arbetssystematik som följer dessa ledord, och genererar korrekta resultat vid ackrediteringar.

I den nya utgåvan följer standarden den gemensamma strukturen för den tekniska kommittén, CASCOs, standarder. Den nya utgåvan implementerar CASCOs generella beståndsdelar i klausuler om opartiskhet, sekretess, klagomål och överklagande och ledningssystem. Ackrediteringsverksamhet inkluderar nu även bedömning av arrangörer av jämförelseprogram och producenter av referensmaterial.